Det är självklart nödvändigt med forskning på hur vi påverkas av olika medicinska preparat, särskilt när det gäller graviditet och utvecklingen av en ny liten människa där det är svårt att backa bandet om något skulle gå snett. I går hörde jag på TV om en ny forskningsrapport, den mest omfattande som gjorts gällande SSRI-preparat (antidepressiva) och gravida på just nordiska kvinnor.
Jag tackar och tar emot, även om det givetvis är svårt att låta bli att känna en viss skuld och oro i att jag är en av dem kvinnor som ätit SSRI under min graviditet. Detta dock i samråd med psykolog, barnmorska och läkare. Och med ett mål att faktiskt vara medicinfri i god tid innan förlossningen. Jag har trappat ner, i lagom takt, från 100 mg till 25 mg och hoppas kunna sluta helt när jag går in i vecka 31. Forskningsrapporten bekräftar egentligen det sjukvården vetat sen flera år, det finns en ökad risk för en viss typ av lungbesvär i samband med intag av SSRI under graviditet.
Men så släpps pressmeddelandet, många nyhetskanaler nappar och genast börjar en varierande grad av sensationslysten rubriksättning. Och i vissa fall lyser det igenom att det är JÄTTEFARLIGT att äta medicin under sin graviditet, i flera av nyhetsrapporteringarna försvinner disclaimern: Fast det är betydligt större risk med en obehandlad svår depression hos modern än att äta medicinen. Bedömningen att sätta in medicin måste göras från fall till fall.
Värst är nog rubriksättningen: Ökad risk för barns död om mamma tagit SSRI-preparat under graviditeten.
Läser man den ursprungliga rapporten kommer det fram att det är en ökad risk för lungbesvär av typen persisterande pulmonell hypertension för den nyfödda bebisen. Dvs en risk som annars är 1-2 per 1000 födda barn, är 3 per 1000 födda barn om modern ätit SSRI. Av dem finns det sen en risk på 15% att barnet avlider av denna åkomma. I studien har inget av de barn till mödrar som ätit SSRI och fått lungbesvären avlidit.
Givetvis ska inte medicineringen ske slentrianmässigt, utan uppföljning, möjlighet till samtalskontakt etc. Men det ska aldrig någonsin vara modern som skuldbeläggs, för skuld, skam och känsla av värdelöshet, ja det är redan från början en sån enorm del av depressionens karaktär att det inte behövs påtryckningar från folk som läser en notis i sin dagstidning och anser sig vara experter på något de inte har en endaste aning om. Bara det att en del "seriösa" nyhetsförmedlare fortfarande använder sig av begreppet lyckopiller får mig att återigen fundera över synen på SSRI och fördomarna om vad det egentligen innebär att äta antidepressiv medicin.
Hejsan
SvaraRaderaRamlade in på din blogg egentligen mest för att jag såg namnet och beskrivningen och kände igen mig i det där med prestationskrav och duktighetsproblematik. Jag är helt klart likadan. Men sedan kunde jag inte låta bli att skriva en kommentar på detta inlägget just av den annledningen att jag jobbar innom MVC själv som barnmorska. Ha aldrig någonsin dåligt samvete för att du behöver medicinera under graviditet. Det är lika viktigt att du mår så bra som möjligt under graviditeten för att ge barnet så bra förutsättningar som möjligt och även att du skall få så bra förutsättnignar som du bara kan att vara en bra förälder. Att inte äta medicin som man behöver under graviditet och gå runt och må dåligt gör att du konstant bildar stresshormoner som vi idag är ändå mera skadliga för barnets utveckling. Det finns mycket forskning idag som visar på att en välinställd (på medicin) mamma ger ett välmående barn och att riskerna med ett godkännt, i rätt dos för kvinnan, preparat gör att både mamma och barn mår bättre. Stresshormoner gör mer skada för barnets utveckling än vad medicinen gör. Det är jättetråkigt när media blåser upp och skriver missvisande artiklar som får väntande föräldrar att oroa sig och må dåligt i onödan. Samma som man skrev för ett par år sedan om paracetamol och ökad risk för fosterskador vilket inte var ett statistiskt signifikant samband. Återigen tänjer man på resultaten.
Mitt jobb är att stödja och stötta och hjälpa kvinnor att ta rätt beslut för dem och jag har träffat så många kvinnor som står på SSRI preparat eller "antideppresiva" vad man nu väljer att kalla det och många av dem har skuldkänslor helt i onödan.
Jag hoppas du har gott stöd i din BM och läkare/psykolog. Önskar dig allt gott.
Mvh
Jenn
Tack Jenn för din fina kommentar! Jag har bra stöd i mina vårdkontakter, jag känner att vi har en dialog och det känns viktigt för mig. Jag vill inte blir behandlad slentrianmässigt, utan vill ha en diskussion kring det hela och det tycker jag har funkat med min BM, läkaren på MVC och min psykolog.
Radera